LivetHosÅsbrink

Vattentempen ser ju lovande ut....om det är under 14 grader på lördag kommer de korta ner banan då det annars blir en fara för oss som simmar.

Vi får se hyr det blir! Jag lyckas verkligen pricka in ett av de värsta klassiker år någonsin vad gäller snö, vindar och vatten temperatur. Hahaha!!!

Så skönt att reda ut eländet. Även ländryggen har gjort ont sista dagarna.

Kan verkligen rekommendera att gå till henne. Jag har gått hos henne i lite mer än 1 år. Gick från början dit pga ett ömmande knä som nu är bra igen. Hon är grym och jätte rar!!!

Puss!!!

Ansiktet blir helt bortdomnat.

Tycker det är obehagligt oxå att man inte ser nått, det ger mig lite panik emellanåt. Framförallt när man ibland känner nått vid fötterna! Säkert bara att man träffar vattenytan på ett visst sätt med tårna, men det ger mig snabbare puls.

Nästa lördag är det dags för mitt tredje mål mot en svensk klassiker, Vansbro simmet. Kan inte fatta att jag snart har klarat alla fyra loppen!!!

Just nu pendlar temperaturen mellan 15,5-16,5 grader i Vansbro. Underbart!!!

Funderar på att göra fler färger, den har tagit ca 3-4 veckor att göra. Hur kul som helst. 

Nu kommer ett sammandrag från min helg!

Det började i fredags med att jag blev hämtad av Ernst som sitter med i styrelsen i cykelklubben, vi åkte hela vägen till Motala med bilen fyld av cyklar.

Fick många bra tips om cykling som jag sedan använde mig av runt Vättern.

 

Väl framme i Motala tog vi våra cyklar ner till torget för att hämta ut nummerlapparna, 6120 var min. Köpte några energitabletter sim Ernst tipsat om. Vi blev inte långvariga på torget då jag hade start 22:02.

 

Hemma i huset åt jag min medhavda middag och gick sedan för att vila någon timme. Vid 20.40 klev jag upp och började förbereda mig med vasselin, linement, klä på alla kläder, packa alla små cykelväskor på ett bra sätt och vid 21.30 begav jag mig iväg mot starten.

Kände mig inte nervös längre utan bara laddad för mitt äventyr.

Efter startskottet hakade jag på ett gäng grabbar som körde i led. De hade ett bra tempo som jag kunde hålla och vi snittade 26 km/h. Så de första 5 milen till första depån gick smärtfritt. Jag fyllde på med vatten och lite bars och for iväg mot nästa depå.

Efterytterligare 1 mils cyklande fick jag sällskap av en kille som jag tyvärr glömt namnet på. Vi började prata och cyklade på mil efter mil. Han höll på med sin 4:e klassiker. Det gick jätte lätt att cykla med trevligt sällskap och han sa flera gånger under loppet att detta var det trevligaste och lättaste Vätternrunda han gjort tack vare mig.

Jag vågar påstå att jag inte fått lika bra tid utan honom heller för han var en ängel och lät mig ta rygg på honom många mil när motvinden var som värst.

 

För att undvika den värsta värken i nacke så tog jag Alvedon längs vägen och det lindrade skönt, kändes riktigt bra i kroppen. Tror att linement och värktabletter var bra att ta för att slippa ha ont. Även om man såklart inte ska döva smärta då det kan vara tecken på att man skadat sig, men eftersom träningarna har gått bra så kändes detta som ett bra val för mig.

 

De 11 milen till Jönköping var lätt som en plätt, medvind och trevligt sällskap. Men då vi rundade Jänköping blev det inte kul, regn och motvind. Fy f*n!!! Men bara att trampa på, många mil kvar. Vi delade upp loppet i flera delar, depå till depå. Då blev allt mycket lättare. Försökte tänka att 3 mil har jag ju cyklat på träning, det är inte så långt. Men bitvis där motvinden var som väst gjorde jag mina jobbigaste mil någonsin. Det var sådan motvind på sina ställen att det inte gick att sluta trampa nerför för då hade man stannat eller åkt baklänges. Vi fick upp hastigheten till 16km/h nerför. Helt sjukt. Det var riktigt tufft psykologiskt.

 

Med ca 8 mil kvar fick jag skavsår i ljumskarna, det gjorde fruktansvärt ont. Efter 2 mils plåga kom vi till depån där jag fick en stor klick vasselin av sjukvårdspersonalen som jag kunde smörja på. Det gjorde susen och jag kände inte av skavsåren igen förrän sista milen.

De sista 5 milen hade jag istället grymt ont i händerna och det var ett evigt letande för att hitta en bra possition att hålla händerna på.

 

När vi kom upp till toppen på sjön blev det delvis medvind igen, då var det 4 mil kvar. Fast det inte var så långt kvar så kändes det som en hel evighet och som 4 lååååånga mil. Efter sista depån i Medevi var det bara 2 mil kvar. Där fick jag en sådan energi och bara trampade på, sista 2 kilometrarna flög jag fram, ända in i mål. Det var en euforsik underbar känsla att gå i mål, skulle kunna göra ett lopp varje dag bara för att få gå i mål.

När man sliter och kämpar i många timmar är det obeskrivligt härligt att åka över mållinjen.

 

En engelskman kom fram och tackade mig efter mål då han orkade spurta sista kilometrarna tack vare mig som kom flygandes förbi och drog med honom i suset.

 

Kom i mål 12:43 och min sluttid blev 14.41. 

 

Jag var helt slut på kvällen, men hade ändå svårt att somna då hela kroppen var öm och "pirrig". Fick ta Alvedon för att kunna somna. Blev även förkyld under natten med halsont och ont i lungorna vid inandning, men smällar man får ta för att uppnå sin dröm om en Svensk Klassiker.

 

Väl hemma kom min älsta flicka springades mot mig och frågade om jag fått medalj, när jag berättade att jag fått det sa hon:

-Jag visste det mamma, jag trodde på dig!!!!

 

Hur underbart är det att höra, min fina fina tjej. När det var som tuffast tänkte jag på mina barn och att de stod och hejade på mig. Så tack flickor för att ni hjälpte mamma in i mål!

 

Nu känns det som medvind inför resten av klassikern. Om 2 veckor bär det av till Vansbro för att simma de 3 kilometrarna, så bara att tagga om.

 

 

 

 

Kommer vara riktigt tungt mellan varven och då ska jag tänka på min "målbild" för att få mig på rätt mood igen och det är att tänka på känslan av att gå i mål efter ett långt lopp.

Har Vasaloppet som ett starkt minne när jag gled över mållinjen, oslagbart!!!!

Sen kommer jag tänka på flickorna och all glädje de ger mig, heja mamma!!!!

Har ett mål att klara VR på 15 timmar, men kan bli tufft så allt under 20 timmar är bra. Målet är målet!!!

Vädret ser ok ut just nu oxå, tack!!!

Mitt startnummer är 6120

Man kan välja hur man vill följa.

Släng gärna iväg ett peppande sms om ni vill :)

Puss och kram, nu ska jag äta mitt sista mål för dagen och sedan sova!!!

Spännande!!!

Upplever att smärtorna från de infekterade kopporna besvärar henne mest.

Hon har svårt att sova, leka, sitta och gå. Och man kan inte bära henne då det gör ont. Tycker så synd om henne.

Ringde Läkaren igår och berättade situationen, hon frågade först om en antibiotika salva skulle fungera, om vi får röra kopporna vill säga.

Det går ju inte, så då blev det penicillin .

Nu blir det istället till att trixaför att få ner den, alltid är det nått.

Nu bara armarna, krage och ficklock kvar. 

Älskar att sticka!!!

Tror det kommer vara många imorn då hon hade feber nu på kvällen. Får se om hon är en riktig prickig korv imorn.

Då det kommer ett skov får man feber, hon var riktigt hängig efter maten min stora prinsessa.

Än så länge kliar det inte så mycket på henne, skönt! Har gett henne medicin mot klåda inför natten för säkerhets skull.

Hm, mindre skönt med regn på natten. Hoppas det försvinner även om det inte är så mycket. 

Är så nöjd hittills med resultatet!!!

David och farmor har sovit hos oss till barnens stora förtjusning, det var en mycket mysig och bra helg.

I lördags hade vi Andreas, Cindy och Aston hemma på middag oxå så det var fullt hus. Mamma kom oxå förbi efter att ha haft en körning i Täby. Så det blev en härlig middag med familj och vänner. Verkligen mysigt, alla barn var glada och lekte.

Mamma körde även en liten sväng med limousinen, Leia tyckte det var så roligt och ville inte kliva ur när mormor skulle åka.